Friday, 30 March 2012

Det vore himla nyttigt, OCH kul, om...

...högskolorna/universiteten erbjöd ett program som hette något i stil med "Allmänbildningsprogrammet"!

Där skulle det ingå: geologi. Så att man får en susning om hur gamla stenar vi trampar på och varför tunnlar inte faller ihop trots att det står höghus precis över mynningen där tåget åker in.

Juridik. Så att man lär sig lite fackspråk, hur lagstiftning fungerar, så att man kan ta del av offentliga dokument - liksom sina egna - och förstå dom. Helt. Själv. Samma sak med ekonomi: för att få ett hum om när nästa ekonomibubbla spricker och vad som är bäst för ens egna hushållskassa. Eller förstå vad euro-krisen egentligen innebär.

Farmakologi. Så att man slipper placebo, necebo (motsatsen till placebo), oroligheter över vad för piller man nu tar egentligen om man skulle bli sjuk och så att man begriper det här med biverkningar.

Filosofi. Livets Meningar är alltid uppfriskande och tänkvärda.

Idéhistoria. Varför samhället har de idéer de har och varför olika samhällen ofta uppfattar dessa som en norm. Men olika samhällen = olika normer! Alltså toppen för den sociala kompetensen.

Biologi. Så att ekotänket i dess fulla sammanhang präntas in ordentligt, allt från varför granar inte ska planteras nära en våtmark när det finns ekar i närheten till, tja, det andra viktiga. Många tror dessutom att biologer sysslar med djur. Så är det inte (men å andra sidan är det många naturvetare som inte sysslar med det de pluggade till heller).

Matematik. Av det enkla skälet är att det är logiskt, mycket enklare än vad många tror, OCH tillämpbart på samtliga ovanstående områden utom idéhistoria och juridik (i för sig, man kan räkna på sannolikheter där, men då kommer vi in på statistik).

Statsvetenskap. Den hör tveklöst ihop med historia och även filosofi i botten, mycket nyttigt. Tillåter en att läsa tidningar och följa med i nyhetsflödet på ett helt nytt sätt.

Jag tror att jag fick med det mesta här. Inte språk, förstås. Inte mediakunskap. Inte programmering, fysik eller något ingenjörsartat, men utan att vi tänker på det tillämpar vi mycket av alla tre i vår vardag. Jag fick inte heller med något om sömnad, PR, sjönavigering, underrättelseanalys, kemi, och bara en bråkdel av det som ingår i en jägmästares utbildning. Men ändå, jag tror att Allmänbildningsprogrammet skulle bli mycket uppskattat och tidningen Metro kan äntligen sluta skriva dumförklarande artiklar.

Tuesday, 27 March 2012

När du behöver en KRAM

Inte en, utan flera? Desto bättre. Jag vet ingen annan hemsida som är mer kramgo' än 
den här.

Monday, 26 March 2012

Istället för ett blogginlägg

1700-talet. Inspector Anders Lundahl lovar att tjäna grevinnan Agneta Wrede.

1300-talet. En text till folket av Bo Jonsson Grip, som var en av de mäktigaste i Sverige näst kungen och som gett namn åt Gripsholms slott.

1400-talet. Avskrift av den heliga Birgittas uppenbarelser. Bilder av Irene.

Kan tilläggas att undervisningen på 1400-talet gick ut på att eleverna satt och skrev ner det läraren läste upp högt ur en bok. Det man skrev blev en kopia av den boken, och det enda som skilde ovanstående skrivsätt från en tryckt text när boktryckarkonsten introducerades var tjockleken på bokstäverna. Överhuvudtaget gick "kunskap" ut på att kunna skriva ner teorier, utan att ha provat om teorin ifråga stämde (och man ifrågasatte inte varandra av respekt). Läkarna på den tiden var de som kunde teorin, medan en helt annan person fick utföra operationen i fråga. Därför tog det ett bra tag innan felen i läkarböckerna togs bort.

Sunday, 25 March 2012

Det bara du kan veta

En blogg är ett laddat ord. Alla vågar inte säga att de bloggar. Och alla som bloggar hittar något eget i detta uttryckssätt. Någon vill kanske hålla kontakt med sina många vänner världen över genom att inte bara skicka mail. Någon kanske vill visa sitt sinne för mode, sprida en åsikt, och så vidare - men jag tror att alla kan hålla med om att det är en konst. Att regelbundet ånyo kombinera bilder, text, eller bara bilder, eller bara text, som gör att man känner att man får utlopp för sin kreativitet och som lockar till sig läsare. Inte minst är det den personliga rösten som är intressant, för det är inte bara tidningar och TV som tar upp intressanta ämnen och synpunkter. (Rätt sent lärde jag mig att även kommentatorsfältet också är av stort intresse, men man får sålla mycket.)

För mig är en blogg massor. Jag kan argumentera för detta rätt länge, jag "bloggade" ju innan jag kände till att begreppet blogg fanns och har varit frilansjournalist ett tag också. Så inte minst är detta en möjlighet att träna på att uttrycka tankar utan att hela tiden slipa på formuleringen som jag hade gjort om jag hade skrivit på en bok. Som jag gör, för jag skriver en bok. Och för att jämföra, hur ofta tänker man i timmar för att slipa på formuleringar när man konverserar?

Men. Du bestämmer själv hur mycket du lämnar ut. En blogg är trots allt någonting privat. Det är ju du som bestämmer vad som ska publiceras här; det finns ingen korrekturläsare som kan refusera ett inlägg. Jag har valt att inte lägga upp många bilder på mig själv (hittills är de tre), och ett av de få undantagen jag kommer att göra är om jag vill dokumentera något särskilt. Som jag nämnde tidigare, till exempel, vill jag ha ett arkiv över mitt eget mode. Jag tror nämligen att det ligger något narcissistiskt i att lägga upp bilder på sig själv. Det kan förstås ha den trevliga effekten att det förstärker självkänslan, men min blogg handlar inte bara om mig utan också det samhälle som jag är en del av. Snarare är det så att jag lägger upp bilder på det jag ser. Och det jag inte publicerar, det är sådant som jag vill hålla för mig själv.

Saturday, 24 March 2012

Art outside the box

Ser ni cykeln och linan fåglarna sitter på? Typiska sommartavlor som medför glädje i huset. Hittade i Visby.

Friday, 23 March 2012

Tack för tipset, antar jag...

...men om jag haft hand om budgeten bakom denna skylt hade den inte funnits där.


Skylten hittas i dessa trakter (bredvid Riddarhuset i Gamla stan).

Thursday, 22 March 2012

Från Essingeöarna sett

Vårdagjämningen firar sig själv med extra många plusgrader, jag gick i bara kavaj! Men snön lurar säkert i dagarna...

Off the record

Husdjur kan vara alldeles underbara, namngivningen däremot tveksam. Jag har fått tipset att hundar ska heta något kort och något med R, för då kan man snabbt och tydligt ropa på dom om man skulle behöva deras hjälp. Men andra djur? En kompis var kattvakt till en mycket elegant fluffig skapelse med det perfekta namnet Aslan. I boken "Igelkottens elegans" heter herr parlamenthusledamots katter Constitution och Parlament. Och Katarina Janouch skriver om hushållets två nya tillskott, två ökenråttor. Råtta nummer två ska heta Candy/Lakrits/Svartis, men tills det att man enats kallar Katarina den "grisen"...

Wednesday, 21 March 2012

En matematikers bekännelser

"80 % av tiden känner man sig dum, konstig, frustrerad och allmänt miserabel. 20 % av tiden undervisar man studenter."

Så beskriver postdocen Qimh Xantcha livet som student på väg att bli forskare. En forskarstuderande, alltså.
Hur blir man en sån? Jo, säger Qimh, skicka ansökningar till alla platser av intresse och var beredd på att flytta. Om du under intervjun medger att du INTE har sökt NÅGON annan position, uppfattas du som slö och initiativlös och visar inte att du verkligen vill jobba med matematik och är beredd att satsa.

Det personliga brevet ska helst innehålla påståenden som "jag brinner för matematik". "Matematik är en livsstil för mig. Jag vill spendera återstoden av min tillvaro med att fundera över problem." (Ni ska vara villiga att sitta uppe nätter och helger, för ni KOMMER att få behöva sitta nätter och helger och efter fem års arbete har ni kanske inte löst problemet ändå, påpekar Qimh.) Kulmen av alla påståenden: "jag har inget socialt liv", vilket betyder att du inte tänker (till exempel) driva företag samtidigt som du forskar.

Och när man är klar, ja då! Då kan du tänka LOGISKT. Du kan även bli aktuarie. I en brittisk studie där man frågade folk vad "aktuarie" är för något, svarade 85 av hundra att de inte visste. Någon trodde att det var en begravningsplats. Bara sju personer uppgav ett svar som påminde svagt om vad en auktuarie gör: att uppskatta risker och sannolikheter för framtida händelser med matematiska kunskaper som verktyg. En statistiker på försäkringsbolag är alltså en aktuarie.



Tuesday, 20 March 2012

Tidningen "Sans"

Här förekommer en mix av alla möjliga nyheter, även om det tar tid att hitta guldkornen som passar just en själv. Notisen "Brandlarm för döva" avslöjar att ett japanskt företag tog fram den vilda idén är att bästa sättet att väcka en döv person på är att spreja wasabidoft över sängen. Uppfinningen fick förstås IgNobelpris i kemi 2011 - typiskt för uppfinningar som först får en att skratta och sedan tänka efter.

I samma tidning finns essän "Guds tystnad främjar världen" av statsvetaren Bo Rothstein. Vad kan den handla om, tänkte jag, och stirrade i nästa stund på grafer som visar att: ju mer religiöst ett land är, desto mindre utbildning har invånarna. Ju mer religiöst ett land är, destor kortare lever invånarna. Ju mer sekulärt ett land är, desto mindre korruption (tidningen "Sans", no. 1 (jan-mars) 2012, s. 36). Författaren hävdar att man alltså kan se om religion är bra för människornas välfärd. Religiösa partier och politiker lägger nämligen i dagen "att om samhället präglas av religiösa värderingar blir det bättre i så motto att människornas välfärd ökar", men statistiken visar att så inte är fallet. "Däremot kan religion vara av stort värde för enskilda människors välbefinnande", avslutar författaren. Och där håller jag med helt och fullt.

Monday, 19 March 2012

När varje sida andas

Lustigt, egentligen. Att skriva en bok som går till historien som ett utmärkt verk, när man bara skrev om det  man hade sett-tänkt ut-formulerat och slipat på. Underbart är det att kunna kombinera ord på sitt eget vis till en historia som sjunger enligt dina egenkomponerade noter; att dela med sig av sin värld.

Jag har förstås inte en, utan flera favoritförfattare. En för varje tidsperiod. Jag konsumerade nog ett tiotal böcker i veckan som tonåring, och vissa kommer jag fortfarande ihåg var de stod i biblioteket. Och tänka sig, en klasskamrat och jag krigade med rubriker. Istället för att prata, lät vi boktitlar formulera våra meningar. Svårt men väldigt roligt, speciellt om man ska göra det på kort tid (rasten). "När du läser detta, en mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om att studera organisationer, visst gör det ont?"

Sunday, 18 March 2012

Trender kommer och går. Lite för snabbt.





 Dyrt är tyvärr inte alltid lika med bekvämt. 

Jag är fascinerad av hur mycket uppmärksamhet som fästs vid kläder: presidentens slips, nyheter från catwalken sett på stan, vad folk har på sig allmänt. (UPDATE: Svd:s artikel om vilka kläder man bär som chef är en fin sammanfattning.) Det är också intressant att jämföra gatumodet med vad butiker säljer och vilka "kap" det tipsas om i tidningarna - det vill säga, vad människor i slutändan väljer att bära. Inspirerad av allt detta och modebloggsexplosionen funderade jag på att göra en liten minnesguide i bokform för 2000-talet med bilder och träffande kommentarer om vilka flugor och trender som dök upp för kvinnornas del. Klippa ut, rita och kombinera ihop en tidstypisk "outfit". När jag skissade på hur en lättläst bok av den typen skulle se ut, insåg jag dock hur spretigt och föränderligt det hela var. Det enda oföränderliga i modevärlden är musikvideor som slaviskt följer principen "så avklätt som möjligt där det bara är möjligt". Men vi kan ju tänka oss tillbaka och framåt ändå!
 NK:s skyltfönster med för vinden fladdrande klänningar våren 2012.

Runt 2010 listade jag basgarderoben (alltså det som troligtvis alla tjejer oavsett ålder har) till att innehålla munkjacka, tights, Converse-skor, jeans och t-shirt. Runt sekelskiftet hade alla tjejer jag kände vida jazzbyxor. En svart byxa med vita ränder längs sidorna som kunde knäppas upp ända till linningen syntes också överallt. Sedan kom spetsiga skor, ormskinnsmönster och den snabbt försvinnande brynjan. Dessförinnan var platåskon och ett halsband som fick det att ut som att man hade tatuerat sig en stor hit för tonårstjejer, medan hårtatueringar (klistermärken för håret med mycket glitter) försvann väldigt fort.

2008 och framåt har ballerinaskon gjort entré, 2010 är axlarna är markerade med blingbling och man kan bara genom att kliva in i en godtycklig butik som inte har specialiserat sig på säg gothic style se sanslöst mycket transparenta toppar och blusar av syntet samt finstickade cardigans. Modehuset Jil Sander introducerar skrikigt rosa läppar och en skinnväska som till formen är exakt som en ICA-kasse.

Sommaren 2012 hade varenda skobutik träskor som stylats om till "sandaler". Vintern 2011-2012 försvann modet med att bära trycksaker med stjärnmönster lika fort som det kom, medan clutchen - kuvertväskan utan handtag - blev en allt vanligare accessoar och är fortfarande på uppgång. Vinterjackorna hade pälskrage och bälte, skorna var Uggs och alla hade (och har) hörlurar i öronen kopplade till en smartphone som ingen sliter blicken från (aj, moderamen blev tänjd där).

Inspirationen just nu är skrikigt gul/orange (på väg ut) men också pastellfärger, blommönster, jättemycket paljetter och 80- och 60-tal överlag. Olika material kombineras inte alltför sällan på en och samma tröja (men används inte av så många). Klumpiga skor med hög klack och nitar syns allt mer. Bystiern har orsakat debatter om gränsen mellan underkläder och kläder.

...Och då har jag inte ens fått med en bråkdel!

Så då tar jag och lägger upp egna outfits från och med nu. MIN stil kan jag i alla fall definiera: snyggt och elegant möter praktiskt. I en butik nära dig.

 1898 i ett parisiskt provrum.

Förtjusande tröja av Chris Benz (cool hemsida!). Visades på New York Fashion Week 2012. 

Saturday, 17 March 2012

Brutalt ärlig, eller bara ärlig?

Jag åt lunch med en vän på en göteborgsbelägen restaurang en gång. Restaurangen har fin inredning i glas och har väldigt gott rykte, men också ett väldigt tunt utbud på menyn (skulle det visa sig).

Vännen beställde en pizza. När den kom var det uppenbart att det hade slevats på pesto och ketchup (!) med samma omsorg som mattanter slevar upp potatismos med ett "schploffs" på tallriken i en ungdomsfilm.

"Frågar de hur det smakar, kommer jag säga att jag vill att de ska gå i konkurs", sade min vän allvarligt.

De frågade inte. Men hur ofta har man som kund ambitionen OCH vågar vara så här ärlig? Och hur ofta är man så här ärlig på det privata planet?

Friday, 16 March 2012

Förr i tiden

Med anledning av det här funderar jag på hur icke-jämställdheten påverkade konversationen män och kvinnor hade förr. Om till och med kvinnor ringde in till Sveriges Radio och klagade på att nyhetsuppläsaren var en kvinna (och kvinnor ska ju inte prata krig), vad pratade dessa kvinnor om med sina män? Enbart hushållssysslor? Om män och kvinnor lever i så pass skilda världar att kvinnor inte har rätt att prata om det allvarsamma i världen, kommer de aldrig att kunna förstå varandra bättre och klyftorna dem emellan kommer bara att bli större.

"Vad kan du säga om tenta X?"

"Att min förra fru skrev om den tio gången innan hon blev godkänd", svarar föreläsaren. (Lägg märke till förra fru.)

Upplyftande! Kärlek och makt står på spel på en tentamen.

Thursday, 15 March 2012

Björnen sover, eller Hur Man Motiverar Studenter

Ser ni vad jag ser? Bullar i överflöd. Croissanter. Smördegsbakelser med pecannötter, te, saft och kaffe. På lektionstid!

"Jag heter Björn", säger den numera pensionerade lektorn som står för fikat. Och förklarar att björnar går i ide. Då behöver man stora fettreserver. Men ni studenter. Ni behöver energireserver för att plugga, för det här är en tuff kurs som ni har registrerat er på. Och därför får ni fika.

Vi fick ta flera bakverk om vi ville, till och med!

Wednesday, 14 March 2012

The Artist



Filmisk taktkänsla, skulle man kunna säga att regissören till den här filmen har. Jag kan rekommendera den varmt. Mina favoritscener är förstås den med armen i kostymen och spegelbordet, och förutom musiken står faktiskt hunden för halva charmen.

Vill man förhöja känslan av historik med avseende på just stumfilm, ska man se "The Artist" på biografen Skandia på Drottninggatan i Stockholm, för där visade man just stumfilm från 1923 till 1940. Då fick det plats tjugo personer i publiken. Nu får det plats ungefär ett halvt tusen.

 Smart klädval av filmteamet i Cannes.



Tuesday, 13 March 2012

Konsumtionshets - Reklamen är livsfarlig!

Det här hände i går kväll. En sund diskussion och ögonöppnare som började med att författaren och journalisten Sven Lindqvist berättade (vi fick höra radiobevis också) blev häcklad i hela landet och hans egen tidning, Dagens Nyheter, tog avstånd från honom efter att han på 60-talet tog upp det osunda i att reklam hetsar till köp. Folk reagerade väldigt starkt - och trodde att han pratade goja.

Men inte mycket har förändrats sedan dess. Intatuerat i vårt undermedvetna, är budskapet där: köp! Köp dig glädje, köp dig fri från ångest, köp bort ditt dåliga samvete. Bara du köper kommer allt att lösa sig. Inte förrän man flyttar och ser flyttlasset, häpnar man över hur mycket saker man har samlat på sig. Behöver vi allt det där? Hur fick vi plats med alltihop?!

Författaren och journalisten Thomas Lappalainen, som var på plats för efterdiskussion med Digge Zetterberg Odh som bland annat sitter i juryn för Sveriges största reklamtävling, Guldägget, gav åhörarna siffror. 62 miljarder - hela 2 % av Sveriges BNP - läggs ner på reklamkampanjer årligen. Reklamkampanjer som ingen vill ha, och därför parasiterar de sådant som vi är intresserade av - filmer och tidningar. Tidningar kan därför inte skriva något negativt om varken det bolag som är kopplat till reklamen eller om reklamen i sig (jag minns att jag som grundskolepraktikant frågade vad en producent på TV4 tyckte om reklamen som visades, och hon svarade "Ingenting. Den betalar min lön") och alltså inte heller reagera på reklam och debattera den som man gör med en artikel. Det värsta (bästa) var när Sven Lindqvists fru reste sig och berättade om en av de nya, "subtila" metoderna att göra reklam på; hon hade blivit uppringd av ett bolag som använde sig av en barnröst som skulle föreställa "barnbarn" när det skulle säljas erbjudanden. Bara när hon hotade med att avsluta abonnemanget, utlovades hon en plats på en lista med kunder som man inte skulle ringa till på det sättet.

Merparten av den sexistiska reklamen i Sverige har för övrigt skvalpat över från Danmark. Och São Paulo i Brasilien är en av de väldigt få städer där det har förbjudits reklam på offentliga platser; däremot har landet absurda reklamfilmer på TV där nakna kroppar kopplas till nästan vilken produkt som helst. I Sverige kan man ju se det absurda i att det görs reklam för miljövådliga bilar på tunnelbanan.

Och vad kan den enskilde individen göra? Jo, ha det här i åtanke. Inte glömma att det är de saker vi sliter på som vi ger liv och som vi faktiskt behöver. Man kan också kontakta Konsumentverket och klaga på reklam. Det står faktiskt i lagen att reklam inte ska vara vilseledande eller förnedrande. Och tro det eller ej, men Sven Lindqvists bok om att reklamen är livsfarlig används i dag som kurslitteratur på reklamskolan Berghs.

Bombnedslag som väckarklocka

Min portuppgång är fantastisk (arkitekten har då tänkt på allt, det ska vara spännande att bo i hyreshus!). Dels hör man ALLT som händer där - och jag verkar vara lyckligt lottad med grannar som går upp i ottan och markerar det tydligt genom att smälla igen med en dörr som man inte behöver vrida om en nyckel i för att den ska låsas, den behöver bara smällas igen, och dels någons musikvanor som går ut på att dra igång radio eller okänd musikgenre mellan 23 och 24 på kvällen. Det bästa hände dock i morse - en light variant av Hitchkocks "Fåglarna". Det kom MÅSAR till uppgången och sjöng lite. Inomhus.

Monday, 12 March 2012

Världens viktigaste yrke.

Ett av dom, i alla fall. Och ett av världens svåraste. Och ett av världens minst uppskattade, i alla fall på plats och just då. Men också ett av världens roligaste. Få saker går upp mot att få se en elev lysa upp när han eller hon förstår och lär sig något nytt. Nu får jag visserligen titulera mig besöksledare på Vetenskapens Hus, men lära ut och inspirera är vad jag gör. När jag inte är student själv, vill säga.

Skolverkets kampanj "För det vidare" där kändisar hyllar sin lärare.

Solstorm

Det kommer att hända något speciellt 2020. Då tar nämligen ännu ett decennium slut och alla vet ju hur ödesdigert det är, för vart tionde år (enligt den georgianska tideräkningen) händer det något ovanligt, konstigt och spännande. Eller hur?

Jag åsyftar egentligen Mayakalenderns slut den 21:a december. Att den "tar slut" betyder bara att nästa "epok", eller tidsindelning, kommer att börja. Precis som att ett nytt decennium avlöser det föregående, och det brukar ju inte uppmärksammas så värst mycket. Vad som däremot BÖR uppmärksammas är solstormarna som blir extra intensiva vart elfte år, och ett av de där åren är i år. Det betyder att i fredags och i torsdags kom det extra mycket frigjord plasma från solen och att man nu kan se norrsken även i Stockholm - så håll utkik!

I filmen från NASA visas hur eruptionen såg ut den 6:e mars. Flödena bildar det vackraste mönster jag har sett.

Sunday, 11 March 2012

Födelsedagshjälp

En kompis fyllde år och hade med sig kladdkaka när vi träffades, som hon insisterade på att jag skulle äta upp... så att det skulle vara lättare att bära hem kakformen. Det skulle vara ännu en present till henne, menade hon. Hur underbart är inte det?


Saturday, 10 March 2012

Tema Afghanistan

En motpol till det som står att utläsa i de flesta dagstidningar finns på Etnografiska museet fram till 22:a mars. Mitt sällskap som från början var motvilligt till besöket ville sedan inte gå hem, så intressant var det!

Afghanistan var en del av det akemenidiska perserriket 549-331 f.Kr. (se bild nedan) och sträckte sig då från Cypern till norra Indien. Sedan kom Alexander den store och grundade typ 30 städer med samma namn: Alexandria. Det Alexandria som finns kvar i Afghanistan i dag är Kandahar. Roligast på utställningen var nog en hopfällbar guldkrona, för de guldkorn som hängde från den påminde om paljettmodet just nu, så min första tanke när jag såg kronan var: H&M was here!

Afghanistan förr.

Korintiska kapitäler från utställningen.

Friday, 9 March 2012

Plötslig hälsning

Second nature är ett brittiskt företag som har fina pop-ups, särskilt på temat kärlek. Ett tips! Finns just nu på NK.


Thursday, 8 March 2012

Konsten att förklara konst

Det finns så mycket spännande att berätta om konst - och i dag fick jag de mest klassiska frågorna besvarade av Magdalena Holdar och Pia Bengtsson Melin, som båda forskar på Stockholms universitet.

Vad är konst? Jo, när någon säger att DET HÄR är konst och du accepterar det, så BLIR det konst.

Hur värderas konst? På museer är den ovärderlig och finns ofta i ett enda, oersättligt exemplar - men det finurliga är att även om en del av konsten aldrig kommer att säljas till privatpersoner, måste konsten försäkras vid transport. En temporär utställning på Moderna museets från i vintras kostade bortåt 6 miljarder att försäkra, och lånar man ut den konsten till andra museer kan man få låna något annat dyrt i gengäld. De konstnärer som vill göra något som inte är lika användarvänligt som en tavla - kanske ett föränderligt verk som bara syns ovanifrån och när sjön det ligger i tillfälligt torkar ut, eller som är försvinnande litet - måste övertyga en finansiär eller köpare om varför just det verket är så viktigt.

Spiral Jetty av Robert Smithson, 1970, Lake Utah. Verket blir synligt när sjön är torrare än vanligt.
Foto: George Steinmetz.

Var är alla kvinnliga konstnärer? Bra fråga. Yoko Ono (Moderna museet ställer ut några av hennes verk i vår) var en jättekänd konstnär innan hon gifte sig med John Lennon och blev John Lennons Fru. Först senare har hon blivit "återupptäckt".Charlotte Moorman hade enorma avantgarde-tillställningar men är i dag bortglömd. Både Ono och Moorman tillhörde fluxus-rörelsen (ibland också refererad till som neo-dadaism), som kan tolkas till att betyda "föränderlig konst". Fluxus är mycket svår att ställa ut, så man får själv leta efter sådana verk. Ett fantastiskt exempel på det är Eric Andersens "Rainbow No.1 for Orchestra" och "Rainbow No.1 for Orchestra Variation". Där ska musikinstrumenten en ensemble spelar med fyllas med såpa och blåsa ut såpbubblor, som dirigenten ska slå hål på med sin taktpinne (eller med ett samurajsvärd om man väljer "varianten"). Magdalena påpekade att till och med när hon läser igenom brevväxlingen mellan olika konstnärer, innehåller breven konst i sig - ibland kan tre bönor trilla ut, eller ett pussel.

Charlotte Moormans mest framlyfta verk; videon som syns är också en viktig del av verket, men är gjord av en annan konstnär. Konstnär tolkar konstnär :)

Wednesday, 7 March 2012

Inspelning av Extra!Extra!

Publikuppvärmaren förklarar att som publik ska man skratta extra mycket, så att de därhemma som sedan får se programmet förstår hur roligt skämtet faktiskt var. Samtidigt förklarar han att det är helt naturligt att kameran framför mitt ansikte (som mycket riktigt är lite för nära) har zoomat in så att man ser porerna...

Efter att ha varit både på inspelningen av detta program och Time Out, måste jag och sällskapet konstatera att satir är mer min typ av humor - och att det mest roliga ofta klipps bort.

På Filmhuset.

Tuesday, 6 March 2012

Att tävla om studenter

I en barnbok som handlade om en pojke som flyttar till Tanzania från England på 90-talet stod det att skillnaden mellan Kenya och Tanzania är att i Kenya är ett lejon omgivet av tio turister; i Tanzania är en turist omgiven av tio lejon. Det var lite den känslan jag fick i dag på en minimässa på ett gymnasium där jag var ambassadör för universitetet, att den förste elev som vågade sig in i korridoren av utställare blev attackerad...

Bild från utbildningsmässan i Göteborg i höstas. Studievägledarna har märkt av hur mycket mer pengar universitet och högskolor lägger på marknadsföring numera, såsom trycksaker - och Linnéuniversitetet kör parkour...

Monday, 5 March 2012

Förenklat

Väldigt gulligt. Katolska kyrkan hävdade förr att naturen var för komplex att förstå, men bland andra Galileo Galilei insåg faktiskt att det går att ta fram formler som beskriver hur det mesta fungerar. Men i viss utsträckning behöver fysiker fortfarande förenkla vissa problem...

Sunday, 4 March 2012

Pekbok för kvinnor

Visst, jag finner mycket inspiration här. Främst rör det sig om plagg som antagligen aldrig kommer att massproduceras och nå butiker i min omedelbara närhet - och om de gör det, skulle jag inte kunna ta många steg i de höga klackarna utan att hålla i någon (då är vi tillbaka på lotusfötternas tid, tyvärr). Ibland är det också trevligt att tänka på genusperspektivet kombinerat med realitet; till exempel, jag brukar inte klä upp mig i haute couture och sedan ligga under ett glasbord i en konstig position, men det kanske modeller gör till vardags och därför uppmuntrar fotograferna och stylistteamet att Elle:s läsare gör samma sak.

Sedan råkar jag bläddra lite för snabbt och inser, om man bara lät bilderna avlösa varandra skulle katalogen bli som en liten film. Det saknas nämligen text (de längsta meningarna tvåhundra 87 sidor in i katalogen, chefredaktörens ord borträknade, finns på omslaget) och där texten väl finns, står det sällan om varför en kollektion ser ut som den gör eller hur bra ett visst sminkmärke är JÄMFÖRT med andra. Inte heller finns det en analys av varför ett visst modetema fastnar bättre i butikerna och syns bättre på gatorna än ett annat. DET borde ju ett modemagasin ta upp - gärna som en fråga under intervjun med kändisen som ju tilldelats titeln "stilikon" och som pryder omslaget.

Just nu står jag inför ett vägskäl. Bidra till pappersåtervinningen - eller spara som modebibel för att om femtio år gå tillbaka och förklara för den som hittar tidningen i min bokhylla, att modet var precis så spretigt och att jag inte hade sett någon på stan bära plaggen som visades på bild?


EDIT: det bästa med tidningen är resetipsen längst bak, faktiskt. Och ska man vara riktigt rättvis är ELLE inte en tidning. Det är en enorm reklambilaga.

Saturday, 3 March 2012

(O)frivillig programledare

Tänk er oktober månad. Jag är moderator - ska presentera några forskare - under Forskardagarna på Stockholm universitet. Så kliver jag in i salen där föreläsningen ska hållas, och möts av ett hurtigt TV-team. Varsågod, här är mikrofonen. Du vet om att det är direktsänt på webben va? Och sen på Kunskapskanalen. 

Så nu syns jag i TV. Håll utkik! Babyblå t-shirt med universitetets logotyp (det är det flera som har) och hårknut, jag inleder och avslutar några program.

Friday, 2 March 2012

Naturhistoriska Riksmuseet

Man blir alltid positivt överraskad när permanenta utställningar byts ut och museet bygger ut eller bygger nytt. De nya tillskotten - jämfört med när jag var där senast - är havets djur och uppstoppade fåglar, bland annat.


Thursday, 1 March 2012

Hittat på Försvarshögkolan:

"Vid nödsituation: KROSSA GLASET!". Frågan är bara hur gamla godisarna är. Men som sagt, nödsituation.

Tydligt budskap

...men jag förtydligar det en gång till, för säkerhetens skull. Alltså: "Marc Jacobs by Marc Jacobs for Marc by Marc Jacobs in colloboration with Marc Jacobs for Marc by Marc Jacobs". Tryckt på en märkesväska i tyg som jag såg för inte alltför länge sedan.